Advokat inom ekonomisk familjerätt
Som advokat som arbetar jag inom ekonomisk familjerätt och hjälper mina klienter att lösa juridiska frågor och tvister som rör ekonomiska aspekter inom familjen. Det inkluderar frågor som rör fördelning av egendom och tillgångar vid skilsmässa eller dödsfall, underhållsbidrag för barn eller make/maka, rättigheter och skyldigheter för sambor, arv och testamente samt förmyndarskap.
Jag kan hjälpa till med rådgivning, juridiskt stöd och representation vid förhandlingar, förlikning eller rättsliga förfaranden. Jag kan också hjälpa till att förbereda och upprätta juridiska dokument som avtal, testamente eller föräldraavtal.
Som advokat inom ekonomisk familjerätt strävar jag efter att upprätthålla rättvisa och skydda mina klienters rättigheter och tillgångar, samtidigt som jag arbetar för att hitta lösningar som passar för alla inblandade parter och som kan minimera konflikter och skapa fredliga lösningar.
Bodelning
Bodelning i äktenskap kan bli aktuellt i tre olika situationer, Bodelning vid skilsmässa, Bodelning under äktenskap, Bodelning när en av makarna avlider. Bodelning mellan sambor sker vid separation under förutsättning att någon av samborna begär det. Vid en bodelning mellan sambor är det samboegendomen som skall delas mellan parterna.
Bodelning vid skilsmässa är den vanligaste formen av bodelning. När ett äktenskap upplöses genom skilsmässa måste makarna fördela sin gemensamma egendom. Detta inkluderar all egendom som de har förvärvat under äktenskapet, såsom fastigheter, fordon, investeringar och andra tillgångar. Äktenskapet anses som en gemensam ekonomisk enhet och allt som har förvärvats under tiden anses som äktenskapets egendom. Bodelning vid skilsmässa regleras i Äktenskapsbalken och innebär att varje make ska få hälften av äktenskapets gemensamma egendom.
Bodelning under äktenskap är en annan form av bodelning som kan bli aktuell i vissa fall. Om makarna bestämmer sig för att separera men inte ansöka om skilsmässa, kan de fortfarande behöva fördela sin gemensamma egendom. Detta kan bero på olika skäl, till exempel om makarna inte längre kan leva tillsammans men inte vill skiljas av personliga eller religiösa skäl. Bodelning under äktenskap regleras också i Äktenskapsbalken.
Bodelning när en av makarna avlider är den tredje situationen som kan leda till bodelning. När en make avlider ärver den andra maken normalt en del av egendomen. Den del som inte omfattas av arv måste bodelas mellan den efterlevande maken och eventuella gemensamma barn. Detta gäller även om den avlidne maken har lämnat efter sig ett testamente.
När det gäller bodelning mellan sambor sker detta vid separation under förutsättning att någon av samborna begär det. Sambor har inte samma ekonomiska rättigheter som makar och det finns ingen lag som reglerar bodelning mellan sambor på samma sätt som mellan makar. Vid en bodelning mellan sambor är det samboegendomen som skall delas mellan parterna. Samboegendom är den egendom som samborna förvärvat för gemensamt bruk under sammanboendet, såsom bostad, möbler, hushållsmaskiner och annan lös egendom. Det kan dock finnas undantag från vad som räknas som samboegendom, exempelvis om en särskild tillgång har förvärvats av enbart den ena parten.
Bodelningsförättare
När makar eller sambor inte kan komma överens om hur deras gemensamma egendom ska fördelas i en bodelning kan en av dem begära att en bodelningsförrättare förordnas av tingsrätten. En bodelningsförrättare är en person som utses av tingsrätten för att hjälpa till med bodelningen.
Bodelningsförrättarens roll är att hjälpa makarna/samborna att fördela sin gemensamma egendom på ett rättvist sätt. Bodelningsförrättaren försöker alltid i första hand att få till stånd en frivillig överenskommelse mellan parterna. Detta innebär att bodelningsförrättaren samarbetar med makarna/samborna för att ta fram en överenskommelse som de båda parterna är nöjda med.
Om parterna inte kan komma överens genom förhandlingar och samtal kan bodelningsförrättaren förrätta tvångsdelning. Detta innebär att bodelningsförrättaren, efter att ha fått in alla relevanta uppgifter om makarnas/sambornas tillgångar och skulder, tar beslut om hur den gemensamma egendomen ska fördelas mellan makarna/samborna. Tvångsdelning innebär att bodelningsförrättaren fattar beslut om hur egendomen ska delas upp och att beslutet blir bindande för parterna.
Bodelningsförrättarens arbete kan vara både tidskrävande och komplicerat. Bodelningsförrättaren måste samla in alla uppgifter om makarnas/sambornas tillgångar och skulder, utreda vilka tillgångar som är gemensamma och vilka som tillhör respektive make/sambo och försöka att göra en rättvis fördelning. Bodelningsförrättaren har också en skyldighet att följa lagar och regler för bodelning, vilket kan vara en komplex process.
Sammanfattningsvis är bodelningsförrättarens roll att hjälpa makar/sambo att fördela sin gemensamma egendom på ett rättvist sätt, genom att försöka få till stånd en frivillig överenskommelse och om detta misslyckas, genom att förrätta tvångsdelning. Bodelningsförrättarens arbete kan vara både tidskrävande och komplicerat, men är viktigt för att göra en rättvis fördelning av den gemensamma egendomen.
Boutredning
Boutredning är en process som involverar hantering av en persons tillgångar och skulder efter dennes död. En boutredning genomförs för att säkerställa att den avlidnes tillgångar och skulder hanteras på ett korrekt sätt. Boutredning är viktigt för att säkerställa att arvingarna får sin rättmätiga andel av den avlidnes tillgångar, och för att undvika eventuella konflikter mellan arvingarna.
Bouppteckning är det första steget i en boutredning. Boutredaren ska ta reda på vilka tillgångar och skulder som den avlidne hade vid tidpunkten för dödsfallet. Boutredaren ska även identifiera eventuella testamente eller andra handlingar som kan ha betydelse för hur den avlidnes tillgångar ska fördelas. Bouppteckningen ska redovisa en översikt av den avlidnes tillgångar och skulder, och är grunden för arvskiftet.
Dödsboförvaltning är nästa steg i boutredningen. Boutredaren ska ta hand om den avlidnes tillgångar och skulder under tiden som boutredningen pågår. Detta innebär att boutredaren ska sköta den avlidnes ekonomi och betala eventuella skulder som den avlidne hade vid tidpunkten för dödsfallet. Boutredaren ansvarar också för att utreda eventuella fordringar som kan finnas på den avlidne.
Arvskifte är den sista delen i boutredningen. Arvskiftet innebär att den avlidnes tillgångar fördelas mellan arvingarna. Boutredaren ansvarar för att se till att arvskiftet genomförs på ett korrekt sätt och att varje arvinge får sin rättmätiga andel av den avlidnes tillgångar.
Boutredaren har en viktig roll i att säkerställa att den avlidnes tillgångar och skulder hanteras på ett korrekt sätt. Boutredaren arbetar med bouppteckning, dödsboförvaltning och arvskifte för att se till att arvingarna får sin rättmätiga andel av den avlidnes tillgångar. Boutredarens arbete är nödvändigt för att undvika eventuella konflikter mellan arvingarna och för att säkerställa en rättvis fördelning av den avlidnes tillgångar.
Boutredningsman
Som boutredningsman är man opartisk och företräder dödsboet. Jenny Eneström, har en gedigen kunskap och expertis inom området. Vi är fullt medvetna om att varje boutredning är unik och kräver en skräddarsydd strategi.
Boutredningsman utses av tingsrätten på begäran av en eller flera dödsbodelägare. Boutredningsman tar därefter hand om förvaltningen av dödsboet.
Konfliktlösning: Ibland kan boutredningen leda till konflikter och tvister inom familjen. Vår boutredningsman är skicklig på att hantera sådana situationer och arbetar aktivt för att nå en fredlig och rättvis lösning som alla parter kan acceptera. Vi sätter stort värde på att upprätthålla familjens relationer och söker alltid efter förhandlingsvägar innan vi överväger rättsliga åtgärder.
Effektiv tidsplanering: Vi förstår vikten av att slutföra boutredningen på ett effektivt sätt. Vår boutredningsman kommer att utarbeta en detaljerad tidsplan och se till att alla nödvändiga åtgärder genomförs i tid, vilket minskar onödig fördröjning och osäkerhet.
Arvsskifte
Arvsskifte är processen där arvet efter en avliden person fördelas till dödsbodelägarna. När bouppteckningen är registrerad och dödsboförvaltningen är avslutad är det dags för arvsskifte att genomföras.
Arvsskiftet sker vanligtvis genom att alla dödsbodelägare kommer överens om hur arvet ska fördelas. Detta sker i en skriftlig handling där alla förklarar sig nöjda med uppgörelsen och godkänner densamma. Handlingen ska innehålla information om vilka tillgångar som ingår i arvet och hur de ska fördelas mellan dödsbodelägarna. Om någon dödsbodelägare inte är nöjd med uppgörelsen kan de begära att tvisteförhandlingar ska genomföras.
Det är viktigt att arvsskiftet sker på ett korrekt sätt för att undvika eventuella konflikter mellan dödsbodelägarna. Om det finns oenigheter om hur arvet ska fördelas kan det leda till rättsliga tvister som kan ta lång tid och vara kostsamma för alla inblandade.
Under arvsskiftet kan det vara en fördel att ha en juridisk rådgivare, till exempel en advokat, för att säkerställa att processen genomförs på ett korrekt sätt. En advokat kan ge råd om lagstiftningen och hur man bäst hanterar eventuella konflikter som kan uppstå under arvsskiftet.
Sammanfattningsvis är arvsskifte en viktig process för att fördela arvet efter en avliden person till dödsbodelägarna. Detta sker genom en skriftlig handling där alla dödsbodelägare godkänner uppgörelsen om hur arvet ska fördelas. Det är viktigt att arvsskiftet genomförs på ett korrekt sätt för att undvika eventuella konflikter och tvister mellan dödsbodelägarna.
Skiftesman
Skiftesmannen är en person som utses av tingsrätten för att hantera en arvskifteprocess där dödsbodelägarna är oense om hur arvet ska fördelas. Skiftesmannens främsta uppgift är att försöka uppnå en frivillig överenskommelse mellan parterna, där arvet kan fördelas på ett rättvist och korrekt sätt.
För att uppnå en frivillig överenskommelse kan skiftesmannen bjuda in till förhandlingar mellan dödsbodelägarna. Under förhandlingarna kan skiftesmannen hjälpa till att förklara lagstiftningen och ge råd om hur arvet kan fördelas på ett sätt som alla parter är nöjda med.
Om dödsbodelägarna inte kan komma överens och skiftesmannen inte lyckas få till stånd en frivillig överenskommelse, kan skiftesmannen genomföra en tvångsdelning av arvet. Tvångsdelningen innebär att skiftesmannen fattar beslut om hur arvet ska fördelas och genomför fördelningen utan samtycke från dödsbodelägarna.
Skiftesmannens roll är att se till att arvskiftet genomförs på ett korrekt sätt och att arvet fördelas på ett rättvist sätt mellan dödsbodelägarna. Skiftesmannen är en neutral part som ska se till att alla dödsbodelägare behandlas lika och att deras rättigheter respekteras under arvskiftet. Det är därför viktigt att skiftesmannen har en hög kompetensnivå och har en god förståelse för lagstiftningen inom arvsfrågor.
Ring 08 – 440 03 70 eller fyll i kontaktformuläret.
Ekonomisk familjerätt
Jag har stor erfarenhet av ekonomisk familjerätt och mångårig erfarenhet av bodelningar och arvstvister.
Brottmål
Misstänkt för brott? I min roll som advokat och försvarare tillvaratar jag dina rättigheter på bästa sätt.
Skadeståndsrätt
Jag hjälper dig ärenden med ersättningsfrågor vid såväl personskada som vid sakskada.